Han och hunden...

Denna kväll blev inte riktigt som vi hade tänkt oss kanske.
Men jag kan bara börja med att säga: det var väldigt tur att vi stannade hemma!
Aiko bestämde sig att hon skulle smaka på min underbara "Rocky road" på nyårsafton vid ca kl 17. Den innehåller mörk choklad (70%), pistagenötter, dumle och julskum. En riktig mumsbit för oss människor, men en dödsfälla för hunden. Den lilla prinsessan lyckades glufsa i sig ca 200 gram av detta tror vi utan att någon hann stoppa henne. Vi reflekterade tyvärr inte så mycket över det där och då. Jag skulle vilja råda alla att göra något åt det på en gång för resultatet av ekvationen, liten hund mycket choklad, är inte alltid så lyckad. Vi år själva middag och hade en skön och avslappnad kväll. Det var inte fören mycket senare som jag började fundera lite över det beteende som Aiko började visa upp. Hon sjukt speedad och kunde inte vara stilla en enda sekund. Hon var som en liten duracell-kanin. När jag började ana oråd och tog henne till mig för att känna på henne så fick jag en smärre chock av hennes hjärtslag. Bara när jag tog på hennes bröstkorg så kunde jag känna hennes lilla hjärta gå och jag lovar att det gick. Det slog formligen igenom bröstkorgen i en väldigt oroväckande takt. Jag kunde räkna till 21 hjärtslag på 10 sek. Det var helt vansinnigt.
Då gick larmet igång hemma och vi började ringa runt till veterinärer som skulle kunna ta emot oss runt kl 22.30 på nyårsafton. Vi kom tillslut i kontakt med en klinik i Oslo som hade jour och kompetent nog personal för att ta emot oss. Så vi ilade iväg i bilen jag, en hyperventilerande Stine och Aiko med ett hjärta som slog snabbare än en skrämd hares.
Vi kom fram till kliniken strax innan kl 24 och folk hade redan börjat skjuta raketer det är iofs inget problem för våra hundar, de tror bara att det är dags för jakt! Veterinären som mötte oss var förvånad över hur pigg hon var, för enligt deras uträkningar så borde hon ha varit död för flera timmar sedan :S Så veterinären gav Aiko en spruta som skulle göra att hon kräktes och det gjorde hon vill jag lova. Den första uppstötningen hade med sig all den choklad som hon ätit, den luktade väldigt sött! Sen höll hon på ca 15 min till innan allt var uppe. Vi blev tvungna att lämna lilltjejen där för natten. Stackars liten tänkte vi och åkte hemåt. Det blev inte så mycket sömn på natten men eftersom att det inte kom något telefonsamtal under natten så kändes det mycket bättre nästa morgon. Vi fick bra besked av veterinären under dagen och kunde hämta Aiko runt kl 19 på nyårsdagen. Hon såg ut att må bra efteromständigheterna och de kunde bara tala gott om hennes fina uppförande. Till och med en utav djursjukvårdare som enligt egen utsago inte vara någon terrier-människa hade smält av Aikos charm (lopporna kan dom).
Och vad har vi lärt av det här!?!? Åk direkt om hunden fått i sig choklad. Den blir väldigt sjuk utav det!

Tjejerna var kanske inte helt nöjda när vi drog ut på dagens joggingrunda. Fast det regnade iofs ganska ihärdigt, på.tvären. Men jag tänkte att de borde ha ganska mycket spring i sig efter att ha suttit inne idag (vår Walker har tappat sina nycklar!?). Men oj så fel jag hade. Jag fick i nästan släpa runt tjejerna framförallt då Aiko som verkligen inte hade tänkt att bli blöt, snacka om prinsessa.

Inget sl-kort =jogging till gymmet. Fast det för bara positiva saker med sig eftersom att det alltid är bra med lite konditionsträning. Jag måste oxå helt ärligt erkänna att det inte är speciellt långt till gymmet, en uppvärmningssträcka på ca 15 min.

Idag så får vi säga grattis till Loppekassa Try It Again (Hugo) som tog sitt tredje cert och blev därmed svensk utställningschampion. Det är ett helt fantastiskt resultat tycker jag för en hund som av många ansetts vara "för svart". Jag skulle hellre säga att han är helt underbar, men det är tyvärr inte hundens lynne som bedöms på en utställning. Nu har 2 av 6 hundar från The Hives kullen blivit champions och fler ska det bli.

Igår (söndag) blev Ippons "favorit" dotter Loppekassa Hey Little World (Aiko) BIR på Norsk Pinscherklubbs utställning i Lethohallen. Det var ett mycket bra resultat och nu fattas det endast ett cert för henne för att bli NUCH. Kritiken som hon fick är troligtvis den bästa jag har hört: "En meget vakker Border Terrier". Kort och koncist! Lördagens resultat behöver vi inte tala så mycket om eftersom att alla startande hundar i Ök åkte ut på blått. Jag tror att domaren hade vaknat på fel sida, eller det kanske är hans fru som vi ska skylla det dålig resultatet på.

Om någon hade sagt att jobbet skulle ta så här mycket tid från min träning så hade jag seriöst funderat ett par gånger till om det verkligen är värt det. För sedan jag började jobba i juni så har jag inte haft en ledig stund och jag räknar inte med att få någon ledighet fören framåt jul. Men det har ändå hänt en heldel sedan dess. Jag har börjat jobba heltid på en skola, jag har droppat ner under 70 kg (lite tunt för min smak). Jag har flyttat ihop med Stine och Aiko igen. Ippon har fått en svampinfektion.